Vi har under flera år arbetat och utbildat i begreppet professionell aktör vilket syftar till att utveckla förhållningssätt och beteenden i organisationen hos både ledare och medarbetare.

Begreppet som är skapat av Bengt – Åke Wennberg (2007) menar att det finns ingen självklar definition av begreppet, utan begreppet måste sättas in i ett sammanhang. Professionalism skiljer dem som utövar något yrkesmässigt från dem som utö-var samma sak som hobby. Ordet kommer från latinets professio, som be-tyder uppgift eller yrke.

Ulla Holm (2011) kopplar begreppet professionell till yrkesutövning och beskriver professionellt förhållningssätt på följande sätt:
"… en ständig strävan att i yrkesutövan-det styras av det som - på kort och lång sikt - gagnar den hjälpsökande, inte av de egna behoven, känslorna, och impul-serna...". (kopplat till kontexten sjukvård)

Begreppet aktör pekar på att det är någon som agerar, som handlar. Men när det kopplas till det professionella sker handlingarna i en viss riktning där jag utövar självledarskap.

Frågan är vad styr mina handlingar? Är det jag själv, eller olika ”strukturer” runt omkring mig, till exempel regler på jobbet, eller kanske hur vi brukar göra på jobbet? När jag rör mig ute på stan, i samhället, vad styr mig där? Gör jag vad jag känner för, klär mig hur jag vill, börjar prata med folk som jag inte känner, eller följer jag ”normerna” för hur vi skall bete oss ute på stan? Hur ser rollspelet ut i mitt förhållande, är vi som de flesta andra, fördelar vi roller och arbetsuppgifter som våra vänner och kanske till och med som våra föräldrar, eller gör vi på nå-got annat sätt?

Om man då slår ihop de två definitionerna av ”professionell” respektive ”aktör” till professionell aktör, så skulle en definition kunna vara ungefär så här:

"En professionell aktör reflekterar kring det som händer runt omkring, och väljer att handla på det sätt som är bäst för att nå målen/lösa uppgifterna utan att se till sina egna behov i första hand eller hur man brukar göra/handla i en viss situation."

Vi har funnit definitionen väldigt användbar då den ger perspektiv på hur vi gör och vad vi anser var det rätta att göra. Det är inte att vara ett verktyg som lyder utan en medveten och aktiv aktör som väger in flera perspektiv och gör medvetna val för att både organisationen och individerna som jobbar i den över tid skall må bra, båda parters behov blir tillgodosedda.

Vidare knyter vi det till tre olika typer av handlingar:

Samarbetshandlingen innebär att du som individ i samspelet med andra väljer att agera på ett sätt som bidrar till att de andra får framgång med vad de gör. Detta kan du göra helt själv, utan att de andra ens är medvetna om att du gör det.

En motarbetshandling är en handling där man gör något som kommer att försvåra för andra.

Solidaritetsförnekande handlingar är något svårare att beskriva, eftersom det handlar om vad man inte gör. Man hänger sig inte åt de gemensamma besluten utan agerar utifrån sig själv och sina behov.

Vår erfarenhet är att det händer något kraftfullt när många i en organisation blir mer reflekterande och medvetna kring sina handlingar. Det påverkar på sikt kulturen i en positiv riktning.